Kungl. Maj:ts fundationsbrev för Åbo akademi. 26.3.1640.
Originaltexten 1640. | Nordmanns version 1899. |
| Wij CHRISTINA medh Gudz nåde Sweriges Göthes och Wendes vthkorade Drottningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland Hertiginna vthi Estland och Carelen, Fröken uthöffuer Ingermanneland. Göre witterligen, efter som vthj alle werldennes tijder derföre är hollet att Scholer och Academier ähre lijka som Seminaria och plantegårder, der vthur bokelige konster, goda seder och dygder draga dheres första vhrsprung och begynnelse till att rätteligen bliffua lärde och drefne, iämwäl vthur hwilke alle Regementer i werlden till dheres bättre widh macht hollande behöffue till styrckias och stadfästas; Så haffue fördenskull i förra tijder icke allenest hedningarna till dhet högsta warit bekymbrade om sådana Scholer till stiffta och inrätta; Men och på andre orter där någon Gudz kunskap och kännedomb haffuer warit, altidh bliffuit hollet wedh dhetsamma; Enkannerligen sedan Christendomen begynte till lysa vthj werlden, hafwe åthskillige Christne Konungar och Regenter icke minder winlagdt sigh der om till dhet högsta, wärderandes och skattandes den institution och vptuchtelse, som vthj Scholerne först begynnes, sedan vthj Gymnasier och Academierne wijdare kommer till bruk och öfning, wara dhe säkreste fundament och medell, hwar igenom såsom härrörande där vthur godh politia och ordning, landh och folck i lekammeligh motto kunne bliffua förståndne och regerade, så och i alt annat dhet dhem till Gudz rätta kunskap, till ähra och dygd, och till ett Christeligit leffuerne tiäna kan, läras och vnderwijsas. | Vi Kristina etc... Göre veterligt: 1. Eftersom uti alla världenes tider därför är hållet, att skolor och akademier äro likasom seminarier och plantergårdar, därutur bokliga konster, goda seder och dygder draga deras första ursprung och begynnelse till att rätteligen blifva lärde och drifne, jämväl utur hvilken alla regementer i världen till deras bättre vidmakthållande behöfva tillstyrkas och stadfästas, så hafva för den skull i förriga tider icke allenast hedningarna till det högsta varit bekymrade om sådana skolor till (att) stifta och inrätta, men ock på andra orter, där någon Guds kunskap och kännedom hafver varit, alltid blifvit hållet vid detsamma; enkannerligen sedan kristendomen begynte till (att) lysa uti världen hafva åtskilliga Kristi konungar och regenter icke mindre vinnlagt sig därom till det högsta, värderandes och skattandes den institution och upptuktelse, som uti skolorna först begynnes, sedan uti gymnasier och akademier vidare kommer till bruk och öfning, vara de säkraste fundament och medel, hvarigenom, såsom härrörande därutur god politia och ordning, land och folk i lekamlig måtto kunna blifva föreståndne och regerade, så ock i allt annat, det dem till Guds rätta kunskap till ära och dygd och till ett kristeligt lefverne tjäna kan, läras och undervisas. |
| Att nu alle andre så fremmande som inrijkes Exempel förbijgå, är nogsampt synt och för ögonen, med hwadh synnerligh nijt, Kongeligh ijffuer och åhuga Hans Maij:tt wår Sahl. Käre Herfader, Konung Gustaff Adolph hin store, högstberömmeligh vthj åminnelse, haffuer ibland andre sine heroische loffwärdige acter och gärninger låtit sigh wara anlaget om Scholæ wäsendet här vthj Rijkedt i sitt rätta och ordentelige skick att bringa, till den ända förnyat och förbättradt Academien i Ubsala; sedan en ny Academia vthj Dorpt i Liffland, sampt åthskillige Gymnasia här vthj Rijkedt funderat och stifftadt, Men i synnerheet för den Finske Vngdomen ett Gymnasium i Åbo stadh låtit anordna, på dhet Scholæ wäsendet vthj Finland som deels war förfallet, deels monde stå på lutande fötter igen motte wara till ophielpa och sättia i dhet lagh som Gudz Försambling och dhet werldzlige Regementedz tienst skäligen fordrade, och elliest den provinciens nödtorfft icke minder der vthj war interesseradh. | 2. Att nu alla andra, så främmande som inrikes exempel förbigå, är nogsamt synt och för ögonen, med hvad synnerlig nit, kunglig ifver och åhåga Hans Kongl. Maj:t, vår sal. K. Herr fader, konung Gustaf Adolf den store, högberömmelig uti åminnelse, hafver ibland andra sina heroiska och lofvande akter och gärningar låtit sig vara angeläget om skolväsendet här uti riket i sitt rätta och ordentliga skick att bringa, till den ända förnyat och förbättrat akademin i Uppsala, sedan en ny akademi i Dorpat i Lifland samt åtskilliga gymnasier här uti riket funderat och stiftat; men isynnerhet för den finska ungdomen ett gymnasium i Åbo stad låtit anordna, på det skolväsendet uti Finland, som dels var förfallet, dels månde stå på lutande fötter, igen måtte vara till att upphjälpa och rätta i det lag, som Guds församlings och det värdsliga regementets tjänst skäligen fordrade och eljes den provinsens nödtorft icke mindre däruti var interessad. |
| Wi påminnandes oss hwadh i så motto aff Högstbe:te H. M:t berömmeligen är giordt och förordnat, haffue iämwäl tagit denne saken i nådigt betänckiande, och aff samma affection beweekte till frije bokelige konsters ytterligare cultur och öfning, så och wårt Storfurstendömme Finland till heder och prydnadt, nådigst gott funnet be:te Gymnasij wilckor att öka, förmehra och bättra, och i dess ställe vthj berörde wår Stadh Åbo en Academiam eller Universitet, vthj hwilkedt dhet allgemene Studium i alle oförbudne Faculteter, såsom den Heliga skrifft, lagh och rätt, läkare och andre frije boklige konster, skole må lärde och dreffne bliffua, welat nämbna och constituera, som wij här medh och i detta wårt öpne brefs krafft bemelte Academiam nämbne, constituere och förordne, och att man vthj den samma skall må promovera Doctores, Magistros, och Baccalaureos, effter som i andre wälbestälte Christelige Academier där medh i loffligit bruk är kommet. | Vi, påminnandes oss, hvad i så måtto af högstbemälte Hans Maj:t berömmeligen är gjordt och förordnadt, hafve jämväl tagit denna saken i nådigt betänkande och, af samma affektion bevekte, till frie boklige konsters ytterligare kultur och öfning så ock vårt Storfurstendöme Finland till heder och prydnad nådigst godt funnit att bemälte gymnasii villkor att öka, förmera och bättra och i dess ställe uti berörde vår stad Åbo en akademi eller universitet, uti hvilket det allgemena studium i alla oförbjudna fakulter, såsom den Hel. Skrift, lag och rätt, läkare- och andra bokliga kunster, skola må lärde och drifne blifva, velat nämna och konstituera, såsom vi härmed ock i detta vårt öppna brefs kraft bemälde akademi nämna, konstituera och förordna, och att man uti densamma skall må promover doctores, magistros och baccalaureos, efter som andra välbeställda kristliga akademier därmed i lofligt bruk är kommet. |
| Wij effterlåte och här medh nådigst samma wårt Universitet i Åbo, så wäl Professorer som Studenter, så lärare som åhörare, att niuta samma privilegier, frij- och rättigheter, som wår Academia i Ubsala ähr medh begåffuadh, och så wijda dhe till denne äre att tillämpa, effter som wij dhet alt framledes genom wårt special breff wele förklara. | 3. Vi efterlåte ock härmed nådigst samma vårt universitet i Åbo såväl professorer som studenter, så lärare som åhörare, att njuta samma privilegier, fri- och rättigheter, som vår akademi i Uppsala är med begåfvad och såvida till denna äro att tillämpa, eftersom vi det allt framledes genom vårt specialbref vele förklara. |
| Befalle fördenskull allom dem som oss medh hörsamheet och lydno äre förplichtade, aff alle andre respectivé wänligen och nådeligen begärandes, att dhe bemelte wårt Universitet i Åbo, såsom en werckstadh till dygder och frije bokelige konster, i alla motto wele wara bewågne, låta dhet wederfahras sin tilbörlige heder, respect och ähra, så och niuta och bruka dhe immuniteter och frijheter wij samme Universitet nu haffue giffuit eller och framledes giffuandes warde. Sådant wij igen emot hwar och en effter dess stånd och wärde, wele wetta till ihugkomma och erkänna; Men dhe wåre göre och effterkomma der medh, hwadh wår nådige befalning är lijkmätigt. Till yttermehra wisso är detta medh wårt Secrets Vnderhängiande, och wåre sampt Sweriges Rijkes respectivé Förmyndares och Regerings Vnderskrifft bekräfftadt. Giffuit vthj Nyköping den Tiugusiette dagh vthj Martij Monadh, åhr effter Christi bördh, Ett Tusend, Sexhundrade på dhet Fyratijonde. | 4. Befalle för den skull alla de, som oss med lydnad och hörsamhet äro förpliktade, af alla andra respektive vänligen och nådeligen begärandes, att de bemälte vårt universitet i Åbo såsom en värkstad till fria och bokliga kunster i alle måtto vele vara bevågne, låta det vederfaras sin tillbörliga heder, respekt och ära så ock njuta och bruka immuniteter och friheter, vi samma universitet nu hafva gifvit eller ock framledes gifvandes varda, Sådant vi igen emot hvar och en efter dess stånd och värde vele veta till ihågkomma och erkänna; men de våra göra och efterkomma därmed, med hvad vår nådige befallning är likamätigt. Till yttermera visso etc ... Datum Nyköping den 26 mars 1640. |
| Gabriel Oxenstierna. Gustaffssonn S.R.Dråttz | Jacobus De La Gardie S:R: Marsk. | Carl Gylldenhielm. Riks Ammiral. |
| Axell Oxenstierna. S.R. Cantzler | Gabriel Oxenstierna. Frijherre till Möreby och Lindhålm S.R. Skattmestare | |
Johan Silfwerstiärna.
Turun kuninkaallisen akatemian perustamiskirja. 26.3.1640.Me CHRISTINA, Jumalan armosta Ruotsin Göötaan ja Vendin valittu Kuningatar ja Perintöruhtinatar, Suomen Suuriruhtinatar, viron ja Karjalan herttuatar, Inkerinmaan Neiti. Teemme tiettäväksi, että koska Kouluja ja Akatemioita kaikkina maailman aikoina on pidetty Seminaareina ja taimitarhoina, joissa kirjalliset taidot, hyvät tavat ja hyveet syntyvät ja alkavat ja joissa niitä oikealla tavalla opetetaan ja harjoitetaan, ja koska kaikkia maailman Hallituksia on niiden avulla vahvistettava ja lujitettava, jotta ne paremmin pystyssä pysyisivät; Sen tähden eivät muinaisina aikoina ainoastaan pakanat ole pitäneet tällaisten Koulujen perustamista ja aikaansaamista mitä suurimmassa määrin huolenaan; Vaan muuallakin, missä jotakin oppia ja tietoa Jumalasta on ollut, on aina oltu samaa mieltä; Varsinkin sen jälkeen, kun Kristinusko on alkanut valaista maailmaa, ovat useat Kristityt Kuninkaat ja Hallitsijat samoin mitä parhaiten pitäneet tästä huolta, antamalla sille opetukselle ja kasvatukselle, joka ensin Kouluissa aloitetaan ja jota sitten Kymnaaseissa ja akatemioissa harjoitetaan ja viljellään, suuren arvon varmimpana perustana ja keinona, joiden avulla, koska niistä syntyy hyvä hallinto ja järjestys, maata ja kansaa aineellisessa suhteessa johdetaan ja hallitaan sekä opetetaan ja perehdytetään kaikkeen muuhun mikä voi auttaa heitä oikean Jumalan tuntemiseen, kunniaan ha hyveeseen sekä Kristilliseen elämään. Mainitsematta muita Esimerkkejä, kotimaisia paremmin kuin vieraitakaan, on riittävästi havaittu ja kaikkien silmien edessä nähtävissä, millä erinomaisella uutteruudella, millä kuninkaallisella innolla ja huolella Hänen Majesteettinsa, meidän Rakas Herra Isä-vainajamme, Kuningas Kustaa Aadolf suuri, muistossa ylistetty, muiden sankarillisten ja kiitettävien tekojensa ja toimiensa lisäksi on katsonut tärkeäksi saattaa Koululaitoksen tässä Valtakunnassa oikeaan ja asianmukaiseen kuntoonsa ja siinä tarkoituksessa parantanut ja uudistanut Upsalan Akatemian; sitten perustanut ja pystyttänyt uuden akatemian Tarttoon Liivinmaalle sekä useita Kymnaaseja tähän Valtakuntaan, mutta varsinkin Suomen Nuorisoa varten asettanut Kymnaasin Turun kaupunkiin, jotta suomen Koululaitos, joka osaksi on ollut rappiolla, osaksi seissee huojuvilla jaloilla, saataisiin taas parannetuksi sellaiseen kuntoon, jota Jumalan seurakunnan ja maallisen Hallituksen höyty kohtuudella voi vaatia ja joka muutoin on tämän maakunnan tarpeille sangen tärkeätä. Olemme, muistaen, mitä Korkeastimainittu Hänen Majesteettinsa tässä suhteessa kiitettävällä tavalla on tehnyt ja määrännyt, ottaneet tämänkin asian armossa harkittavaksemme ja hyväksi nähneet saman tunteen liikuttamana, vapaiden kirjallisten taitojen paremmaksi viljelemiseksi ja harjoittamiseksi, Suomen Suuriruhtinaskuntamme kunniaksi ja kaunistukseksi, enentää, lisätä ja parantaa mainitun Kymnaasin asemaa ja sen sijalle mainittuun Turun kaupunkiimme asettaa ja perustaa Akatemian eli Yliopiston, jossa yleisiä Opintoja kaikissa sallituissa Tiedekunnissa, kuten Pyhää kirjaa, lakia, lääkintää ja muita kirjallisia taitoja opetettakoon ja harjoitettakoon, joten me nyt tällä avoimella kirjeellämme määräämme, perustamme ja asetamme mainitun Akatemian ja että siinä promovoitakoon Tohtoreita, Maistereita ja Baccalaureuksia, kuten muissakin hyvinjärjestetyissä Kristillisissä Akatemioissa on kiitettäväksi tavaksi tullut. Sallimme täten myös armollisimmin Turun yliopistomme, niin Professorien kuin Ylioppilaiden, niin opettajain kuin kuulijain, nauttia samoja privilegioita, vapauksia ja oikeuksia, jotka meidän Upsalan Akatemiallamme on, siinä laajuudessa, kuin ne tähän soveltuvat, sen mukaan kuin me tahdomme kaiken erityisellä kirjeellämme selvittää. Käskemme siis kaikkia niitä, jotka ovat velvolliset meille kuuliaisuutta ja tottelevaisuutta osoittamaan, ja pyydämme kaikilta muilta ystävällisesti ja armollisesti, että he mainittua Turun yliopistoamme, hyveiden ja vapaiden kirjallisten taitojen ahjoa, kaikin tavoin suopeasti kohtelevat ja antavat sen saada sille kuuluvan kunnioituksen, arvon ja maineen sekä nauttia ja käyttää niitä koskemattomuuksia ja vapauksia, jotka me olemme tälle Yliopistolle suoneet tai vastedes suomme. Tahtomme on, että itse kukin, säätynsä ja arvonsa jälkeen, tämän muistaa ja tunnistaa; kuin myös että alamaisemme tekevät ja noudattavat sitä, mikä on armollisen käskymme mukaista. Varmemmaksi vakuudeksi on tämä vahvistettu meidän sinettimme ripustamisella ja meidän sekä Ruotsin Valtakunnan Holhoojien ja Hallituksen Nimikirjoituksilla. Annettu Nyköpingissä Maaliskuun kahdentenakuudentena päivänä, Tuhantena, Kuudentenasadantena ja Neljäntenäkymmentenä vuonna jälkeen Kristuksen syntymän.
Gabriel Oxenstierna Gustaffson Jacobus De La Gardie Carl Gylldenhielm Axell Oxenstierna Gabriel Oxenstierna Turun akatemian hopeavaltikat (1640)Hopeavaltikoiden suunnittelu alkoi heti 1639 valtaneuvoston annettua määräyksen akatemian perustamisesta. Tekijänä oli tukholmalainen kultaseppä Mikael Beck. Valtikat valmistuivat Turun akatemian vihkiäisiin 15. heinäkuuta 1640. Akatemian juhlallisessa vihkiäiskulkueessa hopeavaltikat olivat tärkeät runsaiden vertauskuvien joukossa. Akatemian pedellit kantoivat valtikoita rehtorin edellä kirkkoon. Hopeavaltikat ovat edelleenkin käytössä. Pedellit kantavat niitä rehtorin edellä yliopiston avajaisissa ja promootiokulkueissa. | ||
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti