Eerik Pyhä

Tänään 23-4 rikotaan Uppsalan tuomiokirkossa tieteen nimissä kuninkaallista hautarauhaa ja avataan tutkimuksille kuningas Eerik Pyhän pyhäinjäännösarkku.

 

 

En medeltida träskulptur som har ansetts vara ett av underlagen till Eriksbilden i Stockholms stadsvapen. Träskulpturen står i Roslags-Bro kyrka, men anses idag föreställa Sankt Olof.

Kun kalenterissamme 18-5 viettävät nimmariaan Erkki, Eero ja Eerik,  johtavat jäljet aina vuoteen 1160, jolloin Magnus Henriksson surmasi legendan mukaan Eerik Pyhän.

Eerik Pyhä (Erik Jedvardsson den Helige) oli Ruotsin kuningas noin 1156–1160. Jälkimaailma on numeroinut hänet Ruotsin kuningas Eerik IX:ksi.

Eerik Jedvardinpoika teki myöhäisemmän perimätiedon mukaan vuoden 1155 tienoille ajoitetun ns. ensimmäisen ristiretken Suomeen piispa Henrikin kanssa. Retken historiallisuus on epävarmaa, samoin se, oliko kyse sen paremmin varsinaisesta ristiretkestä kuin valloitusretkestäkään.

Eerikin murhasi tanskalainen prinssi Maunu Henrikinpoika (Magnus Henriksson) Upsalan kirkossa 18. toukokuuta 1160. Eerikistä tuli Ruotsin kansallispyhimys. Vanhemmassa historiantutkimuksessa Eerikin kulttiin on yhdistetty eräs vuodelta 1172 peräisin oleva paavi Aleksanteri III:n kirje, jossa kielletään nimeltä mainitsemattoman, juovuspäissään surmatun henkilön kunnioittaminen pyhimyksenä.


Eerik Pyhän kuviteltu kuva Tukholman kolmannessa sinetissä, 1376.


Meillä Turussa Eerik Pyhän palvonta on arkipäiväistä aina kun kävellään Eerikinkatua pitkin. Alunperin kadun nimi olikin Pyhän Eerikin katu, St. Eriks Gatan, mutta Pyhä-liitteet poistettiin Pyhän Eerikin kadun, Pyhän Henrikin kadun ja Pyhän Kerttulin kadun nimistä vuonna 1890 sillä perusteella, ettei niitä oltu pitkään aikaan käytetty.

 

Ruotsissa avataan pyhimyskuninkaan arkku – totuus ja legenda halutaan erottaa toisistaan

Uppsalan lähistöllä vuonna 1160 tapettu Eerik Pyhä teki perimätiedon mukaan ensimmäisen ristiretken Suomeen.

Ruotsissa avataan tänään keskiviikkona Uppsalan tuomiokirkossa säilytettävä Eerik Pyhän pyhäinjäännösarkku. Pyhimyskuninkaan jäännökset tutkitaan, jotta häneen vuosisatojen saatossa liitettyjen tarinoiden todenperäisyys saataisiin selville. Legendoja Eerikistä on suuri määrä, mutta luotettavat historialliset tiedot ovat niukkoja.

 
 "Erik den heliges jordafärd", del av "Sankt Eriks tavla", ett altarskåp från 1400-talet som fanns i Uppsala domkyrka men förstördes i stadsbranden 1702. Xylografi från 1800-talet efter kopparstick från tidigt 1700-tal.

Vaikka Eerikin pyhäinjäännösarkku on avattu aiemminkin, ei hänen luitaan ole koskaan aiemmin tutkittu tieteellisesti. Luiden tutkimisen avulla on nyt määrä selvittää, missä Eerik vietti kymmenen viimeistä elinvuottaan, ja varmistaa hänen kuolinsyynsä.

Myöhemmin pyhimykseksi julistettu kuningas Eerik tapettiin vuonna 1160 Uppsalan lähellä. Perimätiedon mukaan Eerik teki ensimmäisen ristiretken Suomeen 1150-luvulla yhdessä piispa Henrikin kanssa.

Nu ska sanningen om legenden avslöjas

6 minuter sedan

Foto: Svenska kyrkan i Uppsala

 

I dag öppnas den mytomspunne Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. För första gången ska allmänheten få beskåda Sveriges äldsta kungakrona. 

Han är avbildad i Stockholms stadsvapen och hans krona utgör en del i Svenska kyrkans logotyp. Erik den helige är kungen som avrättades under en gudstjänst där Uppsala domkyrka står i dag. Och efter sin död blev han nationalhelgon.

I dag öppnas hans relikskrin för att genomföra vetenskapliga undersökningar av skelettet.
– Man kommer att genomföra tester som förhoppningsvis ska kunna visa i vilket område i Sverige han levde de sista tio åren av sitt liv. Det har länge spekulerats om han tillbringade mest tid i Västergötland eller i Uppland. Dessutom kommer man att göra röntgenundersökningar för att se hur han dog, säger projektledaren Helene Warpe Nymansson till SVT Nyheter.

Undersöker benskörhet

Det har aldrig gjorts några moderna vetenskapliga undersökningar av Erik den heliges skelett. Relikskrinet har öppnats tidigare, bland annat år 2000, men först nu hoppas man kunna ge vissa svar på vad som är legend och vad som är sanning. Förutom isotopundersökning och röntgen kommer man också att undersöka DNA för att kunna fastslå släktskap.

Skelettet kommer också att undersökas för att se om det finns spår av benskörhet. Att undersöka så gamla ben kan visa på hur mycket miljöfaktorn påverkar sjukdomen.

Halshöggs år 1160

Erik den helige var kung i Sverige på 1150-talet och tros ha halshuggits den 18 maj år 1160. Enligt den så kallade Erikslegenden inträffade flera mirakel efter Erik den heliges död, vilket gjorde att hans skelett lades i ett relikskrin. Uppsala blev under medeltiden ett populärt mål för pilgrimer.

På 1200-talet flyttades skrinet med den döde kungens ben till nuvarande Uppsala där domkyrkan hade uppförts.

 

Erik den heliges krona är en krona av förgyllt koppar av tidigmedeltida typ, som om den burits av Erik är Sveriges äldsta kungakrona. Den kan ursprungligen ha prytt en sedermera okänd helgonbild.

Kronan ställs ut

Förutom de vetenskapliga undersökningarna kommer också Erik den heliges kungakrona att ställas ut för allmänheten.

– Det är Sveriges äldsta kungakrona. Vi vill tillgängliggöra det fantastiska kulturarv som finns inom Svenska kyrkan. I Sverige har vi en unik skatt av medeltida konst och konsthantverk. I samband med att Ärkestiftet fyller 850 år vill vi visa kronan och många andra medeltidsföremål, både från domkyrkan och små kyrkor i stiftet, för allmänheten, säger Helene Warpe Nymansson.

Kruunupäänä
Turussa 23-4 2014
Simo Tuomola